29 september 2007

Gjorde sig inte Momo av med alla de grå gubbarna?

Ja, jag lever. Ja, fortsättning följer. Sen. ;-) När jag har hittat batteriladdaren, laddat batterierna, och fotograferat det nya sovrummet. Tanken var ju att det skulle komma dagen efter det förra inläggen, men jag vet ärligt talat inte var tiden och energin tog vägen. Helt plötsligt är det snart oktober, och det är mörkt på morgonen när klockan ringer. Jag är superförvånad. Hände det i år igen?! Nå. Jag är här nu. Ett tag i alla fall.

Skrivkramp: Jag länkar till den bloggen för att jag tycker att den är intressant. Om jag sympatiserar? Nej, det tror jag inte ens att du tror på själv. ;-) Det är en enda person, som representerar en väldigt marginaliserad strömning, men jag tycker ändå att det är viktigt att följa hans resonemang.

I kväll ska jag göra något jag har längtat efter i flera år. Varje sommar sätts det upp en föreställning av Hamlet på Kronborg i Helsingör, och nu äntligen ska jag ta mig ditt. Jag har inte varit så intresserad av balettuppvisningar och mimföreställningar, men i år är det Lars Norén som regisserar, och pjäsen uppförs på svenska.

03 september 2007

Minns ni?

Det här var vårt hus i juni förra året. Jag citerar från min egen bloggpost.















"Så här ser det alltså ut på byggarbetsplatsen. Detta var tidigare en helt vanlig veranda. Vi har rivit upp golvet, tagit bort väggarna och sågat av pelarna. Och stagat upp taket, förstås. Sen har vi rivit bort muren till torpargrunden och grävt upp betongfundamenten. En bit av den nya muren syns förstås också. Vi grävde en ränna runt, sen kom svärfar och hjälpte oss att mura första lagret."















Efter detta rev vi bort en del av taket och resterna av verandaräcket, paddade marken (utan maskin), drog avlopprören (det minns ni väl?), la isolering och armeringsnät. Så här såg det ut efter det.

När grunden var gjuten så la vi isoleringsremsor längs kanterna och reste väggarna. Samma dag lyfte vi upp takstolarna. Efter det såg det ut så här:



Fortsättning följer... Och Nylsa - jag har inte glömt dig.