Akta dig - qnoxa har sömnbrist

På tal om barn, förresten, varför envisas mammor med att visa tre album med foton på ungen från den första veckan i hans eller hennes liv? Varför envisas mammor med att i fyrtio minuter redogöra för förlossningen, från första värken tills ungen är mätt och vägd, inklusive så mycket smärta, blod och inkompetens det bara går? Varför envisas mammor med att tycka att konversation är att berätta vad underverket gör på dagis, vad han eller hon sa till den och den och vilka leksaker som är roligast?

Jag förstår att man har behov av att bearbeta upplevelsen, och jag tycker det är roligt att få insyn och uppdateringar när det är barn jag känner, men kom igen! Det finns annat att prata om, jag lovar.

Så där ja - det var dagens utbrott av subbighet. We'll return shortly.