Namnsnack
Elisabet med sina samlingar och undersökningar har pratat om namn nu ett par dagar. Jag har lämnat mitt bidrag, men funderar förstås fortfarande en massa. Vi pratar ofta bebisnamn här hemma, och det är så svårt. Ett pojknamn har vi varit överens om sedan flera år tillbaka, även om det nu har fått lite konkurrens. Flicknamn däremot är värre. Ska man vänta med sånt här till det faktiskt är en bebis på väg, kanske? Och hur många namn ska man ha? Jag har tre och tycker det är alldeles lagom. Min fru har bara ett och trivs med det.
Flicknamn jag gillar men som min fru säger blankt nej till:
Lykke
Benedikte
Filippa
Fredrika
Alva
Rakel
Sabina
Flicknamn vi båda gillar men som inte kan användas:
Johanna
Josefin
Freja
Flicknamn på "kanske"-listan just nu:
Moa
Mea
Maja
Ida
Flicknamn jag gillar men som min fru säger blankt nej till:
Lykke
Benedikte
Filippa
Fredrika
Alva
Rakel
Sabina
Flicknamn vi båda gillar men som inte kan användas:
Johanna
Josefin
Freja
Flicknamn på "kanske"-listan just nu:
Moa
Mea
Maja
Ida
9Debattinlägg:
Manda är det finaste flicknamnet.
Jag har bara träffat på en Manda. Deckarförfattarinnan Manda Scott som var så snygg och cool i programmet om Boudica i Discoverys Warrior Women-serie som leddes av Lucy Lawless. Det är fint, men jag kan säga på direkten att min fru kommer att säga nej.
Men just nu lutar det åt inga barn, så egentligen spelar det väl ingen roll...
Mea var fint och ovanligt. De andra på kanske-listan är nog tyvärr lite för vanliga, i alla fall just nu. Det är så typiskt, det där med namnmoden. Så fort jag börjar gilla ett namn blir det supermodernt bara nåt år efteråt! :p Det hade varit synd om mina barn om jag hade några, de hade fått heta som "alla andra". Suck.
Jag har också en faiblesse för danska namn men snarare Lone och Matilde.
När jag och min fd. fick barn, var jag säker på att det skulle vara en Nils (släktnamn) och han att det skulle bli en Moa eller Maja. Ut kom dock en Filip. Min systerdotter heter dock Maja, fått två bokstäver av sin mor och två av sin far.
Jag är svag för lite udda namn som Hedda och Herta, men jag skulle nog dra mej för att döpa ett barn till nåt sånt.
Att jag gillar dem betyder inte att det låter lika fint när andra säger dem. Särskilt inte om de ska rynka på näsan samtidigt.
Jag gillar franska och danska namn också, men om jag författar en "kostymroman" så får jag säkert använda de namnen hejvilt. :)
Min mamma heter Hedda och på er kanskelista finns båda mina döttrar. Själv heter jag Charlotte Lilly Elisabeth och mina fem barn har sammanlagt femton namn.
En himla massa namn blire.
Åh Lotten.
De har till och med fina namn i familjen, va?
Jag skulle som sagt gärna peta in ett Elisabet i en eventuell dotters namn, efter min mormorsmor. Hon kallades Betty. Och det låter mycket finare i munnen än det ser ut i skrift. Jag får kanske göra som jag föraktar och stava det B´tï.
Lilly gillar jag också, som i Tiger Lily. Fast det går inte att använda när det är så utnött.
Måste man bestämma namnet i förväg? Om jag skulle skaffa barn - fast det är lite sent påtänkt nu - så skulle jag vilja vänta tills barnet är fött och se vad som faller sig naturligt.
Skicka en kommentar
<< Home