Ibland tänker jag på allt jag inte vet
Varför är det så fult att känna sig korkad? Det är så mycket jag inte vet, så mycket jag inte förstår, men när jag säger det får jag alltid höra att jag ska skärpa mig. Folk ser mig som smart, och därför får jag inte tycka något annat.
Häromdagen skulle jag räkna ut hur mycket kakel och klinker vi skulle beställa av varje sort, och hur mycket flytspackel som skulle gå åt. På fjärde försöket var jag nöjd med siffran jag fick fram, och det tog ungefär en kvart.
Inför valet bitchade jag om att jag inte begrep mig på politik överhuvudtaget, och det är inte bättre nu. Inte förstår jag vårbudgeten. Inte vet jag om det är bättre eller sämre nu.
På söndag är det första omgången i presidentvalet. Förra gången kände jag mig någorlunda insatt, visste vem som var *min* kandidat och varför, men nu? Jo, visst har jag en favorit, men jag kan definitivt inte argumentera på ett intelligent sätt.
Jag vet inte hur telefonen funkar, jag vet inte hur teven funkar, jag begriper mig inte ens på elektricitet. Men vet ni vad? Jag har lärt mig hur ett avlopp funkar, och det är jag mäkta stolt över.
Jag är så tacksam mot min underbara, rara hustru för allt hon har lärt mig. Hon har vidgat mina vyer, gjort mig mer praktisk, och framför allt - hon har lärt mig att våga försöka själv.
Kan man mäta intelligens, förresten? I en diskussionstråd på ett visst forum pratade vi om iq-tester i dag. När jag gick på gymnasiet sa min psykologilärare att om man enbart såg till den spatiala förmågan skulle jag ha en iq på cirka 30. Testet jag gjorde i dag gav mig en sammanlagt iq på 130. En viss skillnad, eller hur? Men det är bara ett test. Ett gratis internettest, dessutom. Vad är intelligens, går det att mäta, och hur intressant är det egentligen? Och hör det samman med skolbetyg och högskoleprov?
Häromdagen skulle jag räkna ut hur mycket kakel och klinker vi skulle beställa av varje sort, och hur mycket flytspackel som skulle gå åt. På fjärde försöket var jag nöjd med siffran jag fick fram, och det tog ungefär en kvart.
Inför valet bitchade jag om att jag inte begrep mig på politik överhuvudtaget, och det är inte bättre nu. Inte förstår jag vårbudgeten. Inte vet jag om det är bättre eller sämre nu.
På söndag är det första omgången i presidentvalet. Förra gången kände jag mig någorlunda insatt, visste vem som var *min* kandidat och varför, men nu? Jo, visst har jag en favorit, men jag kan definitivt inte argumentera på ett intelligent sätt.
Jag vet inte hur telefonen funkar, jag vet inte hur teven funkar, jag begriper mig inte ens på elektricitet. Men vet ni vad? Jag har lärt mig hur ett avlopp funkar, och det är jag mäkta stolt över.
Jag är så tacksam mot min underbara, rara hustru för allt hon har lärt mig. Hon har vidgat mina vyer, gjort mig mer praktisk, och framför allt - hon har lärt mig att våga försöka själv.
Kan man mäta intelligens, förresten? I en diskussionstråd på ett visst forum pratade vi om iq-tester i dag. När jag gick på gymnasiet sa min psykologilärare att om man enbart såg till den spatiala förmågan skulle jag ha en iq på cirka 30. Testet jag gjorde i dag gav mig en sammanlagt iq på 130. En viss skillnad, eller hur? Men det är bara ett test. Ett gratis internettest, dessutom. Vad är intelligens, går det att mäta, och hur intressant är det egentligen? Och hör det samman med skolbetyg och högskoleprov?
aequinoxia funderade över detta när klockan var ca 17:08
6Debattinlägg:
Det pratas ju om de sju eller nio intelligenserna, eller hur många de nu är, och man skulle nog kunna göra en lista på 50 också.
Frågan är vad man ska med all denna intelligens till? Vi behöver bara tillräckligt mycket för att överleva, resten ställer bara till en massa huvudbry. Påstår jag, såklart. ;)
Men jag är öppen för andra möjligheter!
Det finns alltid mer att lära hur man än vrider och vänder på det. Jag tycker att ju mer jag läser desto mer inser jag hur lite jag kan.
Matilda: Något sådant sa väl redan Sokrates. Eller någon annan typ. Sant är det, i alla fall.
Salt: Klart att du har en poäng. Frågan är ju lite vad vi lägger i att överleva, eller hur? Räcker det att skaffa mat, eller vill vi bota cancer?
Sokrates sa väl att det enda han visste var att han inte visste nåt. Ungefär.
Jo, men han kan väl ha sagt det andra med? ;-)
Är inte testerna utformade av män för män till att börja med? Västerlänningar dessutom.
Jag vet inte, jag undrar.
Skicka en kommentar
<< Home