Bebisbebis del 2

Nja, Emi, jag får nog dra gränsen vid att bo i köksskåpet. Plötsligt lät ditt förslag/erbjudande inte längre så lockande... Och som sagt - det är inte säkert att det blir någon bebis alls här. Jag vill gärna kunna försörja mig själv innan jag blir gravid. Eftersom vi nu ändå måste bestämma oss istället för att förlita oss på slumpen så borde vi se till att förutsättningarna är de bästa. Tror jag. Ibland är jag rädd att vi planerar ihjäl alltihop istället. Ibland är jag bara rädd, punkt. Rädd att jag inte ska klara av det, rädd att människor ska vara dumma mot vårt barn på grund av oss, rädd att tycka det är tråkigt, rädd att fastna bland bebiskräk och hormoner, rädd att det inte ska bli som jag tror och förväntar mig. Sen träffar jag härliga, underbara barn och blir sugen igen. I min bekantskapskrets har jag en drygt ettåring, en nybliven treåring och en snart fyraåring som trots att jag inte träffar dem alls ofta berikar mitt liv. Min kära är speciellt förtjust i den nyblivna treåringen och varje gång vi har träffat henne är vi extra säkra på att vi vill vill vill. Och sen läser jag bloggar som får mig att längta mer. Lottens, till exempel. På sistone har jag varit helt fast hos The Other Mother som får det att verka så härligt och underbart. Vi får se. Håll tummarna för att det löser sig med jobb och försörjning för mig, och för att vi så småningom ska våga.

Om det är någon av mina vänner och bekanta på MSN spaces som har saknat mig på sistone, så kan jag säga att det är ömsesidigt. Jag har inte kunnat läsa era bloggar på ett tag - varje gång jag går in på en spaces-sida så kraschar Internet Explorer... Jag försöker ihärdigt, och hoppas att det snart ska lösa sig.