Duktig och arg

Oj vad trevligt vi hade igår! När jag först föreslog att vi skulle springa vårruset sade fyra brudar i kör: Jättegärna! Men jag tänker inte springa! Och så fick det bli. Vi anmälde oss, och gick de fem kilometerna. Så duktiga vi kände oss. Och så gott picknicken smakade efteråt.

Valborg var trevligt det med. Vi satt ute framför elden hela kvällen; grillade och pratade och njöt av att vintern äntligen är över för den här gången.

Vi har haft möte i vår vägförening och som vanligt var det kaos. Att vuxna människor inte kan sitta ner och vara tysta, prata i tur och ordning och lyssna på varandra. Att det alltid ska urarta till känslostormar och förolämpningar och högre ljudnivå än hos hundra ungar på en lekplats. Suck!