13 april 2006

Fina flickor - om könsroller och kläder

Jag skulle köpa nya träningsskor igår. Några krav hade jag. De skulle passa till skogspromenader med hunden, stavgång och längre vandringar. Däremot ska jag inte jogga i dem, och de behöver inte vara asfaltanpassade. Dessutom skulle de helst inte vara svarta eller vita. Inne i affären plockar jag raskt på mig fyra olika och går fram för att få prova rätt storlek. Killen tittar på mig när jag säger att jag vill prova storlek 37 och pekar raskt på två av skorna jag har i handen. "Då kan du glömma de där." Jaha... Ett par beiga och ett par grå försvinner. "Men de finns i dammodell där borta." Jo, i vitt, och det vill jag ju inte ha, eftersom det blir så himlans smutsigt. Min fru garvar till lite grann och säger på skoj: "Men det förstår du väl. Flickor blir ju inte smutsiga, det är därför damskorna är ljusare." Jag ser mig omkring och inser att hon har rätt. Med undantag för svart så är finns alla skor i två versioner - en mörkare herrmodell och en ljusare dammodell. Är herrskon mörkare beige är damskon ljust beige. Är herrskon grå är damskon vit. Jag tittar på expeditkillen och frågar (fortfarande med skämtsam ton) om det stämmer - att det är det som är anledningen till att damskorna är ljusare. Han nickar, och säger på fullt allvar att jo, så är det. Och så säger folk att det är feminister som inte har någon humor!

För övrigt blev jag sur igen. Vi köper en del vardags- och träningskläder i sportaffärer och i stora mataffärer som Ica Maxi. Herrstorlekarna går upp till XXL (ibland XXXL), medan damstorlekarna går upp till storlek 44. Är det någon som kan förklara detta för mig?

7Debattinlägg:

Anonymous Anonym tycker...

Flickor blir varken smutsiga eller tjocka eller långa?

Störtlöjligt är var det är.

13 april, 2006 14:13  
Anonymous Anonym tycker...

Nejnejnej... smutsiga och stora flickor förvandlas till män!
Det är inte diskriminering utan helt vanlig... magi.

(jag har köpt ett jättemysigt mörkblått fleeceställ i herrmodell för att de rosa damvarianterna var både fula och för små.)

13 april, 2006 15:18  
Blogger Lotten Bergman tycker...

Min man fick i julklapp en knallröd kvinnomorgonrock av mig. "Lady" står det i kragen. Passar som en smäck!

14 april, 2006 00:38  
Anonymous Anonym tycker...

Nåt mysko är det med storlekar för om man som jag är LÅNG och BRED över rygg och axlar men i övrigt normalbyggd - så finns det inga kläder. Så fort man kommer upp mot storlek 42-44 ändras klädernas morfologi och det börjar fladdra i ärmhålor och runt midjan. BH:ar ska vi inte tala om. B-kupa existerar knappast om man har fräckheten att dra 90 runt om till följd av en simmarkarriär i tonåren. Och ändå ser jag helt normal ut. Vad är det som är fel?

16 april, 2006 17:00  
Anonymous Anonym tycker...

Jag kan tala om att det börjas redan i stl 50/56. Jag vägrar att ikläda min dotter vad som helst som är rosa med volanger, vilket får till följd att hon får blå pyjamas, gröna brallor osv. Redan i de storlekarna är de blå kläderna större och de rosa - flickkläderna får man väl förmoda - är i tightare, mindre, modeller. Visst är väl drömmen för varje liten enmånads flicka en tight rosa pyjamas?

16 april, 2006 20:53  
Anonymous Anonym tycker...

Hallåååå... jag efterlyser fler inlägg i din blogg! Du får inte bli skrivtrött när jag är lässugen! ;)

17 april, 2006 17:50  
Blogger den blyga tycker...

Jag har, alltsedan menarche före 11 års ålder, varit modell STÖRRE: Som väl är var "tonåringen" ej uppfunnen när jag var i mina teens. (det var fortfarande textilransonering...)
Kläder för "jakt och fiske" på 60-talet fanns bara inte för kvinnor.
MEN jag hade växande, modemedvetna tonårspojkar - övertog successivt deras avlagda Tshirts och jackor och är nu synnerligen väldresserad.
Problemet är byxorna...

Jag har samma färg på mina Eccoskor stl 39 som min man stl 45 - problemet är väl din fotstorlek - min svägerska/ och en svärdotter har stl 35 - DÅ blir det problem förstås...
Skryt lagom cruelle: jag har 104 runtenom - de får importera från Amerika, jag köper en dröse vart 5te år sisådär i en modell jag lärt mig älska.
Ska man bli fin får man lida pin -Men jag anammade BH-lösa modet på 70-talet - det går bra till vardags med till exempel från Olle ärvda polos.(Lotten: han går i kvinnokläder och jag i hans avlagda herrkläder , vart tar världen vägen?
Det gäller att lära síg gilla läget.
Det viktigaste är att se glad ut!

21 april, 2006 15:31  

Skicka en kommentar

<< Home