Attraktioner och definitioner

Idag hade jag ju tänkt mig ett nytt inlägg i min miniserie om vackra kvinnor. Men jag hittar ingen bra bild!! Så det får vänta ett tag - tills jag hittar en, eller tills jag har valt en annan person. Det är ju inte så att de är rangordnade på något vis.

Däremot har jag funderat mycket över vad som gör en människa vacker. På ytan, alltså. För även om yttre och inre samspelar, så är det ju svårt att se insidan när man sitter framför bioduken (och nej, jag pratar inte om splatterfilm nu!) och trånar. Eller vad man nu gör. Jag träffar mycket folk i jobbet och ofta är det någon som sticker ut. Någon som jag tycker är attraktiv. När jag började fundera över detta insåg jag att dessa kvinnor egentligen inte har någonting gemensamt. De enda som är uteslutna är kvinnor under 20 (ungefär) och över 57 (cirka, även om jag har varit med om en gång då kvinnan i fråga var strax över sjuttio) och kvinnor under 160 cm och/eller 60 kilo. Detta är förstås inget medvetet val, utan bara något som jag har kommit underfund med att jag inte tycker är attraktivt. Så vad är grejen? Vad har dessa kvinnor gemensamt? Det är inte utseendet. Är det energin? Blicken? Jag vet inte. Inte för att det spelar någon roll egentligen, jag har bara svårt att låta bli att analysera mig själv.

Attraktion: Fjärrverkande dragningskraft. Begreppet används inom fysiken och kemin, samt i överförd betydelse. I grammatiska sammanhang betecknar det företeelsen att ett ord rättar sin böjning efter den språkliga omgivningen i strid med generella grammatiska regler.

Betyder detta att attraktion per definition är ömsesidig? Gravitation är en attraktionskraft, till exempel, och den verkar åt bägge hållen.