Qnoxa bryter den mystiska tystnaden
Ja, Salt, det har varit tyst länge. Nej, ajja, jag har inte slutat skriva. Eller jo, det hade jag, men inte permanent. Min kära hustru har varit ledig från jobbet, och det finns det ingen rast, ingen ro, och ingen tid till att sitta vid datorn. :-) Hon är lite skeptisk till bloggandet i allmänhet, och till den tid det tar i synnerhet.
Nu undrar ni förstås allihopa vad jag har sysslat med den här tiden. Hur har det gått med bygget? Hur såg det ut längs E22? Blir det någon fortsättning på den ytterst spännande, nyinledda bloggserien?
För att börja från slutet - ja, det kommer imorgon. Några män till ska jag väl kunna skaka fram, fast det blir mer och mer betoning på "nästan".
Bygget? Nja, när det är 32 grader varmt är det inte så smart att sitta på taket. Pappen på den gamla delen smälter under rumpan på en, man tänker inte så klart, och risken är större att man trillar ner. Men alla takstolarna är på plats, liksom slutlisten vi spikar fast råsponten i. Och en fjärdedel av själva sponten är uppe. Vi har köpt en ny gersåg, så jag står på marken och sågar brädor i rätt längd och vinkel, hustrun står på stegen eller uppe på taket och spikar fast dem och mäter. Båda två tycker vi att vi har fått lyxjobbet.
Semestern var härlig. Vilket vackert land vi lever i. Broöppningen i Karlsborg, kedjefärjan vid Kolmården, våfflorna på Öland, badet i den uppdammade ån i djupaste Småland...
Men nu är jag hemma igen - i två veckor till - så lite bloggande ska det väl bli.
Nu undrar ni förstås allihopa vad jag har sysslat med den här tiden. Hur har det gått med bygget? Hur såg det ut längs E22? Blir det någon fortsättning på den ytterst spännande, nyinledda bloggserien?
För att börja från slutet - ja, det kommer imorgon. Några män till ska jag väl kunna skaka fram, fast det blir mer och mer betoning på "nästan".
Bygget? Nja, när det är 32 grader varmt är det inte så smart att sitta på taket. Pappen på den gamla delen smälter under rumpan på en, man tänker inte så klart, och risken är större att man trillar ner. Men alla takstolarna är på plats, liksom slutlisten vi spikar fast råsponten i. Och en fjärdedel av själva sponten är uppe. Vi har köpt en ny gersåg, så jag står på marken och sågar brädor i rätt längd och vinkel, hustrun står på stegen eller uppe på taket och spikar fast dem och mäter. Båda två tycker vi att vi har fått lyxjobbet.
Semestern var härlig. Vilket vackert land vi lever i. Broöppningen i Karlsborg, kedjefärjan vid Kolmården, våfflorna på Öland, badet i den uppdammade ån i djupaste Småland...
Men nu är jag hemma igen - i två veckor till - så lite bloggande ska det väl bli.
aequinoxia funderade över detta när klockan var ca 15:14
4Debattinlägg:
Du har varit saknad! Välkommen tillbaka!
Min man har förresten en liknande inställning till bloggeriet som din fru.
Tack, crrly!
Intressant. Skönt att jag inte är ensam. :-)
Fasen vad ni har varit duktiga trots denna erbarmliga värme! Jag känner mej smart som en kokosnöt och sitter mest och flämtar.
Partners till bloggare kanske kunde starta en stödföreningar för bloggänkor/-lingar?
Bra förslag, salt! :) Jag tror å andra sidan att det vore ungefär det sista min man skulle engagera sig i; han hinner ju inte ens läsa min blogg så hur skulle han då... liksom.
Skicka en kommentar
<< Home