Nu är det mindre än fyra veckor kvar
Jag är inte ensam om att vara förvirrad och velig. Tydligen har 40% av oss inte bestämt oss än. Men rösta måste jag ju. Idag tillbringade jag en timme eller två på dn.se. Läste deras bevakning och gjorde deras tester. Enligt dessa röstar jag som en miljöpartist men lever som en folkpartist. Hur nu det går ihop... Egentligen hatar jag sådana tester, men jag är desperat. En fråga löd: Tycker du att ungdomsbrottslingar ska få hårdare straff? Ja, det beror väl på. Innan jag kan svara på det vill jag veta:
1. Hur gammal är en ungdomsbrottsling? 12 år? 16? 25?
2. Hårdare straff än vad? Än andra brottslingar? Än vad de får nu?
3. Vad är det för straffskala som gäller nu?
4. Vad är det för brott vi pratar om? Snatterier? Våldtäkter? Väpnat rån?
5. Vad är ett hårdare straff? Fängelse? Tortyr? Tvätta klotter från väggarna? Ungdomsvårdskola?
6. Vad hoppas man uppnå med strängare straff? Att de ska ångra sig? Att det ska avskräcka andra? Att de straffade ungdomsbrottslingarna inte blir vuxenbrottslingar? Att skydda samhället från brottslingarna?
Sådant kan man väl inte bara svara ja eller nej på. Det finns ju en rad konsekvenser och effekter som man måste fundera på först. Att ta ställning i en fråga utan att tänka är ju direkt farligt.
Visst finns det en rad politiker jag sympatiserar med och vars åsikter jag delar - åtminstone i vissa frågor - men finns det ett parti jag med gott samvete kan rösta på? Och varför vet jag så lite? Jag är varken korkad eller ointresserad, och ändå känner jag mig så fruktansvärt okunnig och inkompetent. Varför kan inte politiker ställa sig rakt upp och ner och berätta vad de och deras parti tycker och varför? Varför kommer alla med en massa löften och öser pengar som inte finns över valda befolkningsgrupper i stället för att berätta vad de tycker är viktigt att vi finansierar tillsammans, och hur det ska gå till? Vem ska betala vad åt vem, och hur mycket?
Att få ihop en ideologi med dagens politik verkar omöjligt, i alla fall för mig. Ska man sedan väga in kohandeln som oundvikligen förekommer blir det alldeles för många variabler att hålla reda på. Dessutom är många av de frågor som är viktiga för mig omöjliga att få in på en höger-vänsterskala, vilket innebär att åsikterna skär över partigränserna. Inte kul. En röst på Birgitta Ohlsson är en röst på Lars Leijonborg, en röst på Maria Wetterstrand är en röst på Peter Eriksson. Och det var ju inte riktigt det som var meningen...
Jag har svårt nog att få ihop min egen ekonomi. Hur sjutton ska jag kunna sätta mig in i statsbudgeten? Hur ska jag kunna veta om 55 miljarder är mycket eller lite pengar i sammanhanget? Var kan jag hitta en enkel uppställning? Så här mycket får staten in i inkomstskatt, moms, punktskatt och så vidare och så vidare. Så här mycket kostar administrationen, vägarna, kommunerna och så vidare och så vidare. (Sen vill jag ju självklart veta samma sak om kommunbudgeten, men det är en annan fråga...) Ska man behöva vara statsvetare, ekonom och jurist för att kunna rösta på ett vettigt och genomtänkt sätt?
Jag håller på att bli galen, och om 27 dagar ska jag stå där och välja lapp.
1. Hur gammal är en ungdomsbrottsling? 12 år? 16? 25?
2. Hårdare straff än vad? Än andra brottslingar? Än vad de får nu?
3. Vad är det för straffskala som gäller nu?
4. Vad är det för brott vi pratar om? Snatterier? Våldtäkter? Väpnat rån?
5. Vad är ett hårdare straff? Fängelse? Tortyr? Tvätta klotter från väggarna? Ungdomsvårdskola?
6. Vad hoppas man uppnå med strängare straff? Att de ska ångra sig? Att det ska avskräcka andra? Att de straffade ungdomsbrottslingarna inte blir vuxenbrottslingar? Att skydda samhället från brottslingarna?
Sådant kan man väl inte bara svara ja eller nej på. Det finns ju en rad konsekvenser och effekter som man måste fundera på först. Att ta ställning i en fråga utan att tänka är ju direkt farligt.
Visst finns det en rad politiker jag sympatiserar med och vars åsikter jag delar - åtminstone i vissa frågor - men finns det ett parti jag med gott samvete kan rösta på? Och varför vet jag så lite? Jag är varken korkad eller ointresserad, och ändå känner jag mig så fruktansvärt okunnig och inkompetent. Varför kan inte politiker ställa sig rakt upp och ner och berätta vad de och deras parti tycker och varför? Varför kommer alla med en massa löften och öser pengar som inte finns över valda befolkningsgrupper i stället för att berätta vad de tycker är viktigt att vi finansierar tillsammans, och hur det ska gå till? Vem ska betala vad åt vem, och hur mycket?
Att få ihop en ideologi med dagens politik verkar omöjligt, i alla fall för mig. Ska man sedan väga in kohandeln som oundvikligen förekommer blir det alldeles för många variabler att hålla reda på. Dessutom är många av de frågor som är viktiga för mig omöjliga att få in på en höger-vänsterskala, vilket innebär att åsikterna skär över partigränserna. Inte kul. En röst på Birgitta Ohlsson är en röst på Lars Leijonborg, en röst på Maria Wetterstrand är en röst på Peter Eriksson. Och det var ju inte riktigt det som var meningen...
Jag har svårt nog att få ihop min egen ekonomi. Hur sjutton ska jag kunna sätta mig in i statsbudgeten? Hur ska jag kunna veta om 55 miljarder är mycket eller lite pengar i sammanhanget? Var kan jag hitta en enkel uppställning? Så här mycket får staten in i inkomstskatt, moms, punktskatt och så vidare och så vidare. Så här mycket kostar administrationen, vägarna, kommunerna och så vidare och så vidare. (Sen vill jag ju självklart veta samma sak om kommunbudgeten, men det är en annan fråga...) Ska man behöva vara statsvetare, ekonom och jurist för att kunna rösta på ett vettigt och genomtänkt sätt?
Jag håller på att bli galen, och om 27 dagar ska jag stå där och välja lapp.
aequinoxia funderade över detta när klockan var ca 11:16
13Debattinlägg:
"Mindre än fyra veckor kvar? Till vad? Inte nineeleven, för det är snart... Kan der vara Oscars hon tänker på?"
Jag känner mej så vass! haha
Ja, det där valhelvetet. Hur ska man göra? Det är ett evigt tjat om att man ska rösta, hllre rösta blankt än inte alls, men vad åstadkommer man med det?
Det skulle bara göra skillnad om alla förvirrade röstade blankt istället för att dra till med något.
Och på vilket sätt är det bättre att jag röstar på Sverigedemokraterna än låter bli?
Nä, jag fattar inte.
salt: Att rösta blankt är sen några år tillbaka väldigt dumt, blankröster räknas inte längre som proteströster utan som ogiltiga och slängs bara.
Däremot vore det gött om man kunde rösta MOT ett parti...!
Politik är det MÖJLIGAS konst!
Det bästa kan vara det godas fiende!
Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan, och
förstånd att inse skillnaden.
formulerat av en teolog Reinhold Niebuhr på 40-talet.
Att rösta mot någon, det gillar jag. Som den där historien som cirkulerade inför förra valet...
Två nationsaktiva studenter sitter på Smålands och pratar politik. Den första frågar: "Vem ska du rösta på i höst, då?" Den andra svarar: "Kristdemokraterna!" Den första blir chockad och får bara ur sig något halvdant om nummer tvås feministiska queerpolitik innan nummer två fortsätter: "Ja, för visst ska man väl rösta på den man vill ska åka ut..." ;-)
Och Blygis - jag tror att jag saknar förstånd... Jag fattar liksom inte hur alla andra kan tycka att det är enkelt.
Men något vet jag, i alla fall, Salt, och det är att Sverigedemokrat kommer jag aldrig att bli!
Välskrivet och klokt. Och apropå crrlys inlägg är blankröstarrangemanget bland det lömskaste våra politiker infört. Att inte ens kunna att visa sitt missnöje med rådande politik genom en blankröst, det är rent odemokratiskt i mitt tycke.
Åh, vilken bra historia! :D
Ja, om jag skulle rösta BORT nåt parti skulle det vara SD och dess gelikar.
Visst är det en vidrig kupp de gjorde med blankrösterna?! Så satans fegt och fult.
Det som verkligen retar mig mest, det är att det parti som har regeringsmakten inför ett val, liksom väntar med alla härliga förbättringarn till just innan valet.
Hur dumma tror dom att människor är?
Det är som småbarn som säger .. "du får godis om du är med mig ...?"
Precis så känns det.
Jag blir kräksjuk och känner mig dumförklarad.
Jag hör tydligt inte till "alla andra", för jag har ingen pejl jag heller. Håller med dig om att en ideologisk valdebatt vore bättre. Probelmet är bara att partierna inte helt rakt av utför arbetet för det allmäna bästa enligt sin ideologi. Inte som jag läser den iaf.
Fastighetsskattsdebatten tror jag är någon sorts pseudodebatt som förs bara för att vi inte ska märka att det finns någon annan, mycket viktigare fråga, som de inte vågar ta i med tång.
Frågan är bara vilken...
Skönt att höra, Cecilia. Jag känner mig så dum! Och Elisabet - *precis* så är det.
Ni kanske undrar vart jag har tagit vägen? Sanningen är den att jag är på kurs i tre veckor och har inga större möjligheter att blogga. Om jag kan så kommer det ett inlägg i början av nästa vecka, annars får ni hålla er till tåls ett tag till... Tyvärr.
Bra skrivet. Det är fruktansvärt svårt att orientera sig, och när partierna inte ens står för det de sagt tidigare, är förvirringen total.
WHY YOU NOT BLOG? hade jag tänkt fråga, men så såg jag att du redan svarat på det. Nå, nu vet du iallafall att jag saknar dina skriverier.
Skicka en kommentar
<< Home